"Jag har lurat mig sjäääääälv, för många gånger nu...."

Gick ni verkligen på att jag skulle gå från Ringdalen och hem efter vi hade varit in och handlat? Haha. Jag hade kanske förhoppningen om att jag skulle göra det, men garantier och säkerheten för att jag skulle göra det fanns inte alls. Sååååå, jag åkte hem. Jag tog den lata möjligheten. MEN jag och Momma har nyss varit ute på rövarstråt. Vi var till Kurtan och Rönne och gav Kurt en liten en ena present för att han skjutsade mig till Fränsta och tandläkaren i onsdags.

Älskade svärföräldrarna fick sig en present dom också för att vi fått låna bilen under ca 3 veckor. Inte hela tiden, men för att Rickard ska få träna och för att jag ska kunna handla och lite sånt.

Sitter och funderar på om jag ska dra på mig lite andra kläder och ge mig ut på en liten promenad, nu fick man ju lite mersmak på det. Det är ju så skönt att komma in när man har lukten av friskluft kvar i skinnet och det är lite kallt om näsan och kinderna. Nej nu ni! En promenad får det bli, men vad ska jag ta för skor?!

Nyss har Momma varit här på en kopp kaffe, har alltid någonting att prata om med henne. Underbara underbara Momma!   

Funderade först på om jag skulle ha gått ner till Ringdalen, men jag har bestämt mig för att jag ska gå hem i stället. Ja, jag vet att det inte alls är långt. Typ bara någon kilometer. Men jag anser att man ska inte göra det så jobbigt de första gångerna. Då är risken större att man inte vill fortsätta. Alla är vi olika, men i somras när jag bara en dag gick 6-7 km så visst, det var oerhört skönt. Men efter ett tag så började jag hitta andra saker.

Motion för mig är som undervisning för barn, det måste vara roligt och helst ska jag inte behöva tänka på att jag motionerar. Tror att jag ska ut och gå en sväng med Johanna sen också, en chans att prata ostört och att få en nypa frisk luft och motion senare också. Det enda jag saknar under mina promenader är en hund. När jag var mindre "vallade" jag allas hundar på Ljunga. Hahha. Och särskilt minns jag Raja, som jag älskade den lilla busen. Tyvärr är hon död sedan flera år tillbaka, men det var hon som fick mig att inse hur mycket jag egentligen älskar djur och vilket intryck dom gör på mig som människa.

Att ha denna diskussion med Rickard är en total omöjlighet. Han säger att djur och människor inte kan jämföras, men ack så fel han har! Djur har känslor precis som vilken annan som helst. För människan är ju också ett djur brukar jag påpeka, men han tycker inte alls att det är lika.

"Så om du hamnade på en ö med 2 katter och din enda chans att överleva är om du dödar katterna, vad skulle du göra?"

Mitt svar på den frågan är solklar"

"Jag skulle dö tillsammans med katterna!"

Sen dör den diskussionen, vi har olika åsikter, värderingar och uppfattningar men vi låter det vara så, eftersom vi alla är olika.

Så var det fredag, välkommen älskade fredag! inte för att jag har brytt mig speciellt om det på hela veckan, jag har ju varit ledig. Idag ska vi in till läkaren med Rickard och se vad dom säger, och ännu en gång så har man ju en familj som lånar ut bilen. Hoppas att vi snart får grejerna nu.. Middagen idag verkar luta emot antingen fisk eller tjockpannkaka.

Frågade Rickard igår om det var så att han ville äta för- eller efterrrätt till någon middag i helgen och svaret blev: "Varför då? Jag kan ju lika gära äta bara maten fast lite mer".. Se där ja!

Idag kommer älskade Johanna hit och busar, var länge sedan vi sågs så nu är det äntligen dags igen. Har ju varit svårt att förflytta sig utan bil och sen när man har praktik. Men som sagt, nu är det dags..

Nu ska jag ta och plugga lite tänkte jag.

Tjing!